Helgen har varit toppen! Var hem till min "uppväxtort" och parta till lite. Känns as knasigt och för en dag kände jag mig nästan som 15 igen, dock inte på ett negativt sätt ;) Men ändå.. tack alla som gjorde min kväll <3 

Skrev ju i senaste inlägget att jag hade tänkt jobba dagen efter, men så blev det inte. Fick inte! Haha hel knas.. men kanske bra. Idag gick jag första dagen däremot. Har gjort en massa skojj idag och har mått bättre än på många dagar. Fast om jag ska erkänna så svajjade golvet under mig några gånger och jag har känt en djävulsk trötthet mestadels hela dagen, trög med.. Men det gick bra iallafall! :)

Nu ikväll har jag varit iväg och packat en massa smågodis i påsar som jag gjort vid några tillfällen förut med. Sen blev kl 21.00 och det var dags att åka hemmåt. Men jag har aldrig upplevt en så jobbig bilfärd! Fick, och har fortfarande, jätte ont i mitt ena ben. Vet inte alls vad som hänt, kan inte minnas att jag gjort mig illa eller nått. Kunde knappt använda det i bilkörningen! Vred och vände på mig hela tiden och uppskattar till tusen att farthållaren finns! Väl hemma upptäckte jag att jag är väldigt blå i knävecket. Kanske har tagit en smäll! Men kan inte minnas någon, och det strålar domnande! Inte för att det har nått med allt tidigare att göra men är bara så less! Känner mig lite frossig nu men har en temp på 35,9 grader. Men det ska väl vara ganska normalt det med ;P

Allt började imorse. Eller jag har mått bra och inte känt mig sjuk eller nått. Men imorse när jag kom till jobbet så fick jag ett blodtrycksfall. Svimmade inte men var nära inpå.. Sen tänkte jag inte mer på det utan påbörjade arbetet som vanligt. Men fram till lunch så hade det hänt ca 8 gånger, mådde inte dåligt men började väl känna mig ganska medtagen och kanske lite fundersam. Detta är för mig inte vanligt och ja, jag har ätit och druckit som jag ska idag. Sen efter lunch så blev det värre.. ringe till mamma (som alltid är betryggande att prata med och fråga om saker om man undrar nått) och märkte då att jag inte kunde prata ordentligt. Hon ställde mig frågor och sådär, bland annat om jag hade feber. Det tyckte jag inte, eller jag hade inte den "feberkänslan".. sen fråga hon hur jag såg ut i ansiktet.. Kollade mig i spegeln och såg att jag var jätte röd i hela ansiktet, samt på bröstet.. Sen gick det nog bara utför. Allt blev värre hela tiden och jag fick sluta jobba och istället blev jag tillsagd att ringa till sjukvårdsrådgivningen. Dom ville att jag skulle åka till akuten på en gång.. ucsh inte alls roligt med sjukhus! Var skeptisk men fick skjuts in iallafall. Fick komma in väldigt omgående och där togs blodtryck, EKG mm. Sen sattes det in en infart i armen och jag fick "åka säng" in till ett rum. Där somnade jag på en gång! Knappt vid medvetande när doktorn kom in och prata med mig.. konstigt :S . Men EKG:t var bra och sådär.. fick komma hem nu ikväll med ett beslut om att jag fått remiss till en hjärtdoktor. Kul liksom.. :S

Men nu mår jag förvånadsvärt bra igen, lite medtagen men kan knappt tro att jag var så dålig som jag faktiskt var :/ . Pratade med pappa ikväll då mamma ringt honom och berättat. Han berättade att hon sagt till honom att när jag prata så prata jag slöddrigt, jätte högt och det lät som jag hade druckit en hel 70´s ungefär :/

Kusligt.. men skönt att man kan utesluta några svårare problem!

Jag vet inte .. :/

Men annars är allt bra! Förutom att jag fick ett samtal om att Stormur lyckats ta sig in i hagen brevid hans och slagits med valacken där. Han hade mest bitskador och den andra vackaden sparksår. Kul att de haft brodd med! Åh så less.. Förvånad? Knappt.. Som tur är är ingen halt eller svårt skadad iallafall!

Var ut till Stormur efter att jag slutat jobba. Och jag vet inte hur jag ska göra längre! Som de flesta vet så är han ute till försäljning och kommer att stanna hos mig tills rätt köpare dyker upp. Men idag var det kaos! Ingenting funka.. Gick hyffsat i början förutom att han ville vända iprincip hela tiden och ca 300 meter från stallet så skulle den första bilen passera oss men den tvingades stanna. Stormur dummade sig som tusan och var överallt på hela vägen. Kändes inte allt bra och jag tvingades sitta av för att det inte skulle hända nått olyckligt när bilen körde förbi. Sen gick han inte äns att leda! Bocka och sparka med frambenen, crazy! Åååh blir så less, efter ett tag gav jag upp och gick hem igen.. Jag vet att jag borde ha fortsatt där. Men jag har helt enkelt gett upp! Och allt som spelas upp som en film på alla hästolyckor jag varit med om så fort en häst dummar sig kommer att göra så att jag slutar med hästar över huvud taget känns det som.. Är inte stark nog att ta tag i mitt "trauma" själv! Önskar inget häldre än att klara av det! Och tro mig jag försöker verkligen.. Men jag anser väl att det inte är värt att ta risken.. Jag vet inte! Även i hagen dummade han sig. För tillfället har han ingen respekt för någonting! Jag blir tokig :'( Jag ger upp när som .. :(

Har även börjat fundera på en annan sak.. i många nätter under en längre tid så har jag drömt om bilolyckor i olika former. Jätte konstigt! Antingen kör jag själv och somnar bakom ratten, eller så åker jag med någon annan och det slutar illa med halvt ihoptryckta bilar med mera.. hemskt! Reagera inte första gången, men nu när jag drömt det flera flera gånger så har jag kollat om det betyder något.